När jag var tolv år gammal fick jag vara med om en märklig upplevelse. Jag hade tidigare på kvällen döpts i en kyrka i Göteborg. Det var ett så kallat troendedop där man kort doppas under vattnet. Jag hade själv tagit initiativ till det. Orsaken var att jag bestämt mig för att tro på Jesus och att jag ville följa honom. Mina förväntningar på vad som skulle hända vid dopet var av olika anledningar höga. Gudstjänsten kom och gick liksom dopet, men vad jag märkte hände inget annat än att jag blev blöt. Så jag åkte hem de 2 milen aningen besviken. Men när jag skulle somna den kvällen och bad min aftonbön, var det som om himlen var där. För första gången upplevde jag påtagligt att bönen blev ett samtal med någon som både lyssnade och svarade. Hur länge det pågick vet jag inte, men jag vet att jag till slut sa: “Nu får du släppa mig Gud, för jag ska upp till skolan i morgon”. Och Gud sa: “Du ska inte ha något vanligt jobb utan du ska jobba för mig.” Den kvällen blev livsavgörande för mig. Så här i efterhand förstår jag att jag fick del av den Helige Ande. Den “del” av Guds väsen som gör att vår relation med honom blir personlig och levande. Sedan dess har jag också förstått att min upplevelse inte är unik. Jesus vill ha en personlig relation till varje människa, och att det är ett erbjudande som gäller alla.

 

 

Som församling har vi valt att heta Brokyrkan. Det beror på att vi på många olika sätt upplevt hur Gud byggt broar till oss, likt min egen upplevelse efter dopet.

 

 

För att förstå behovet av en bro behöver man se att det finns ett avstånd, ett problem, som behöver överbryggas. Bibeln kallar det synd. Det handlar i grunden om att vi vänt Gud ryggen, att vi brutit gemenskapen som en gång fanns. De negativa konsekvenserna ser vi dagligen, i våra egna liv och runt omkring oss. Men Gud tog initiativ till försoning, till helande av relationen, genom att själv bli människa i Jesus.

 

Att Jesus frivilligt väljer att gå i döden för oss berättar om en gränslös kärlek till dig och mig från Guds sida. Att han var, och är villig att betala allt för att skapa en bro mellan sig och varje människa för att återfå kontakten och en levande, meningsfull relation med oss. Att förstå detta helt och fullt är inte enkelt, men att uppleva det är möjligt för alla, oavsett kapacitet eller läge i livet.

 

Vår respons handlar om tro och lydnad. Att lita på att Guds bro håller att gå på, och att börja gå den vägen, så som jag gjorde när jag lät mig döpas. Det handlar om att inse att vi inte kan rädda oss själva inför evigheten, och därför behöver säga ja till den kärleksförklaring som Jesus är till varje människa.

 

Att Brokyrkan existerar beror på att vi sagt ja till Jesus och hans erbjudande om en levande relation med Gud. I den meningen är vi inte en förening eller organisation, utan snarare en organism till vårt väsen. Det är också därför vi vill dela med oss av vår erfarenhet av livet med Jesus. Vi vill få vara med och bygga broar mellan himmel och jord, mellan människor och kulturer av olika slag, mellan Guds hjärta och människors hjärtan.

 

Allt detta är naturligtvis en pågående process där vi upptäckt att vi får vara med i Guds fantastiska plan trots att vi har fel och brister.

 

 

Vi brukar säga: “Kom som du är” därför att det var så Jesus mötte människor, men i mötet med Honom hände livsförvandlande och positiva saker. Det är också vår erfarenhet!

 

 

I denna plan och erbjudande är också du inkluderad. Både till att få upprätta ett eget “brofäste” för Gud i ditt inre, och att få vara med och bygga Guds broar till andra människor, på ditt personliga vis. Det ger en djup mening med livet och tillfredsställelse som håller.

 

Ser fram mot att få träffa dig och höra din berättelse!

 

Urban Gustavsson

pastor

Brokyrkan i Borås